Svensk makroekonomi och penningpolitik
På grund av de stora prissvängningarna för vissa viktiga råvaror, såsom olja och matråvaror, och den betydelse för inflationen detta har, så har vi nu lagt till lite diagram över råvaruprisernas utveckling. Dessa kommer att uppdateras dagligen och finns under fliken Råvaror.
Vi har nu lagt till lite bolånediagram som kommer att uppdateras dagligen. Fler diagram kommer att tillkomma och det kommer att struktureras upp lite bättre, men ni kan redan nu tar er en titt under fliken bolånediagram.
| Det första estimatet för BNP-tillväxten under andra kvartalet kom in klart svagt, på gränsen till mycket svagt. Tillväxten sedan andra kvartalet förra året hamnade på ca 0,7%. Räntorna föll kraftigt som svar. |
I många artiklar på denna sajt nämns begrepp som STIBOR, interbankmarknaden och TED-spread. För vissa läsare är dessa begrepp vardagsmat, men för vissa är de rena grekiskan. Därför vill jag ta chansen att beskriva interbankmarknaden och alla dessa förkortningar lite djupare och förhoppningsvis på ett sätt som går att begripa utan att man redan känner till ämnet.
[Read More]
Idag fick vi se Swedbank leverera sin kvartalsrapport för det andra kvartalet, och det var en munter läsning.
[Read More]
Protokollet från riksbankens direktions sammanträde den 2 juli 2008 var ovanligt intressant...
[Read More]
SEB levererade sin kvartalsrapport idag och den var stark. Kreditförlusterna i baltikum stiger visserligen, men inte mer än väntat, förutom möjligen i Estland. Den underliggande intäktsgenereringen var mycket stark.
[Read More]
| Imorgon (16/7) börjar rapportsäsongen för de svenska storbankerna. Först ut är SEB och sedan följer Swedbank på torsdag. Nordea och SHB avslutar nästa tisdag (22/7). Vi går in i rapportperioden med en mycket stor oro på räntemarknaden och det ska bli mycket intressant att följa rapporterna. Bankrapporterna har länge varit ganska ointressanta händelser för räntemarknaden, men med den oro som nu råder ska det denna gång bli högintressant att se hur mycket av de svårare tiderna som syns. Räkna med kommentarer kring bankrapporterna på denna sajt, samt uppföljning kring hur räntemarknaden tar emot rapporterna. Såhär strax före rapporterna kan vi konstatera att vi igår hade kraftigt uppskruvade spreadar mellan statens upplåning och bankernas. Detta syns särskilt tydligt på de säkerställda bostadsobligationerna... | |
Aktivitetsindex för maj indikerar att den svenska ekonomin fortsatte växa i maj, men i en något lugnare takt.
[Read More]
KPI-inflationstakten, räknad som förändringen under de senaste tolv månaderna, hamnade i juni på 4,3%. Av detta utgjorde stigande räntekostnader för boende 1,2 procentenheter, vilket är 0,1 procentenheter mer än i maj, efter att marknadsräntorna stigit. Högre priser på livsmedel bidrog med 1,0 procentenhet, samma som i maj. Högre drivmedelpriser påverkade uppåt med 0,7 procentenheter. KPIX steg under samma period med 3,2%, och är nu över taket i riksbankens målintervall. |
Idag (9/7) presenterade SCB industriproduktionen för maj och den indikerar en ganska svag utveckling för industrin. Imorgon presenterar SCB aktivitetsindex, som kan sägas vara en tidig månads-indikator för BNP-utvecklingen. Det ser ut som att den siffran kan bli ganska svag, med tanke på vad vi sett av de ingående komponenterna i aktivitetsindex. Exportutvecklingen var lite svagare i maj än i april, industriproduktionen sjönk i maj jämfört med april och detaljhandelns försäljningsökning är inte längre lika urstark, mycket på grund av stigande priser i dagligvaruhandeln som trycker ner försäljningsvolymen. |
Basen för räntemarknaden är sedan länge statens lånebehov. Staten har varit den klart största och viktigaste aktören på räntemarknaden. Staten är den riskfria aktören och statens upplåning är den som andra parters upplåning och kreditrisk jämförs mot. Många förvaltare har som krav att vissa placeringar måste göras i statspapper. Vad händer då med räntemarknaden när staten har en mindre skuld att finansiera? För tillfället amorterar staten mycket snabbt på statsskulden och vissa tendenser i prissättningen på statspapper på marknaden visar att utbudet inte enkelt kan tillfredsställa den efterfrågan som finns. Samtidigt ökar hushållens upplåning, drivet av allt större bolån. | |
Penningmängden är enkelt uttryckt mängden pengar i ett samhälle. Mängden pengar är intressant bland annat därför att det långsiktiga fenomenet inflation beror på att mängden pengar ökar i förhållande till den mängd värde som produceras, vilket rubbar förhållandet mellan pengar och värde - det vill säga penningvärdet.
Så, hur mycket pengar finns det? Det kan låta som en trivial fråga, men svaret är allt annat än enkelt.
[Read More]