Som ett resultat av de penningpolitiska åtgärder som nu genomförs världen runt skapas en allt större oro för att man oundvikligen kommer att få se hyperinflation när finanskrisen är över. Denna oro blir allt mer framträdande och märks bland framträdande experter, såväl som hos den ekonomiskt intresserade allmänheten.

Det är inte svårt att förstå varifrån oron kommer; penningvärdet är detsamma som förhållandet mellan hur mycket pengar det finns och hur mycket värde det finns. Om då världens centralbanker skapar massa nya pengar, så innebär väl det inflation? Om inte nu, så i varje fall senare?

I detta inlägg argumenterar jag för att det inte finns någon automatik i att dagens åtgärder skulle skapa hög inflation. Ifall vi får för hög inflation efter krisen, så beror det inte på dagens åtgärder, utan på att man fortsätter med åtgärderna efter att en normalisering av kreditmarknadena skett.

Finansinspektionen meddelade i fredags att man kommer att tillåta att primärkapitaltillskott kommer att få utgöra 30 procent av en banks primärkapital, mot tidigare 15 procent.

Jag har tänkt att någon gång skriva en längre artikel om hur en banks balansräkning ser ut, och vilka krav bankregleringarna ställer på den, och därigenom, hur mycket bankerna tillåts låna ut i förhållande till det kapital de har.

En sådan översikt får vänta lite, men för att förstå vad Finansinspektionens beslut innebär, kan det vara värdefullt att titta på ett ur regulatorisk synvinel väldigt viktigt nyckeltal: primärkapitalrelationen.

Riksgälden har bråda dagar nu under kreditkrisen. Inte bara har man att hantera garantiprogrammet och Carnegie utan man har också som utgivare av statspapper turbulenta tider. 

Efter en period av lugna år för statspappersmarknaden, med relativt små emissionsvolymer på grund av stora budgetöverskott, och balanserad efterfrågan på grund av att andra papper, såsom bostadspapper, tagit en viktigare roll på marknaden, så har nu utvecklingen svängt.

Efter att ha begränsats av att lånebehovet varit minskande har Riksgälden inte kunnat upprätthålla emissioner av god storlek i speciellt många löptider, men den nya situationen ökar möjligheterna. I fredags meddelade också Riksgälden att man överväger att introducera en 20-årig statsobligation.

I media och i samhällsdebatten har vi under den senaste tiden gång på gång konfronterats med faktumet att bankerna inte sänker sina korta utlåningsräntor i samma takt som Riksbanken sänker reporäntan.

Efter Riksbankens senaste stora sänkningar uttrycktes oro från alla möjliga håll och kanter gällande huruvida bankerna faktiskt skulle följa med ner, och finansministern var såpass orolig att han såg det som lämpligt att ta till en ganska plump form av moral suasion när han talade om att bankerna inte skulle "talla i godisskålen".

Så vad har hänt? Om vi ett tag struntar i det faktum att bankerna inte kan finansiera sig till reporäntan, och jämför bolåneräntorna med reporäntan, hur mycket mindre än reporäntan har de korta bolåneräntorna fallit sedan Riksbanken började sänka? Svaret borde förvåna vissa, då bankerna faktiskt generellt tycks ha sänkt lika mycket som Riksbanken.

Jakten på säkra likvida dollar-placeringar att sitta i över årsskiftet fortsätter. Korta statspapper är en given favorit.

I dagens auktion av 4-veckors tresaury bills inkom bud på totalt ca $59,5 miljarder, varav ca $17,5 miljarder accepterades, till 0% ränta (!).

Med tanke på den kostnad för administration ett sådant köp innebär blir avkastningen i praktiken negativ. Man får alltså betala pengar för att låna ut pengar till amerikanska staten just nu och för detta står folk i kö. Inte konstigt att de inte oroar sig överdrivet mycket för hur man ska finansiera stora stimulanspaket.

Sedan regeringen presenterade sitt senaste stimulanspaket har kritiken varit hård och framförallt gällt att regeringen gör för lite. Paketet har i olika ordalag beskrivits som alldeles för litet. Exempelvis kallade Gunnar Örn på di.se regeringens paket för en flugsmälla.

Av vilken storlek bör då den finanspolitiska stimulansen vara? Vilka är avvägningarna som behöver göras?

I och med det senaste paketet uppgår nu stimulanserna för nästa år till ca 40 miljarder kr. Ifall nu regeringen gör alldeles för lite, vad är lagom? Få väljer att specificera hur mycket de vill att regeringen ska satsa.

I syfte att underlätta företagens finansiering vill Riksbanken förbättra marknaden för företagscertifikat. Man har därför inrättat ett låneprogram i vilket banker kan repa in företagscertfikat, det vill säga använda företagscertifikat som säkerhet. Tanken är att företagscertifikat ska bli mer likvida genom att de kan repas in till god ränta hos Riksbanken och därmed få en bättre ställning på marknaden.

Intresset för programmet har dock varit svagt. I fredagens auktion tecknades endast lån värda 1 miljard. Den annonserade volymen för auktionen uppgick till 40 miljarder.

Ibland undrar jag varför jag ifrågasätter Riksbanken hela tiden, när de ändå hela tiden tycks göra rätt till slut. Det tycks som att Riksbanken varje gång jag kritiserat dem, snabbt lyckas återställa förtroendet, i varje fall sedan de gav upp räntehöjningspolitiken som de förde mitt under en kraftig inbromsning av ekonomin och tydliga indikationer på fallande inflationstakt.

Enligt min mening gjorde Riksbanken helt rätt med sin sänkning idag.

Väldigt förenklat kan man säga att det fanns två möjliga alternativ. Antingen kunde man genomföra en något begränsad sänkning och peka ut att man ser fler sänkningar framöver, eller så kunde man fatta beslut idag om hela den sänkning man i dagsläget bedömer behövs.

Ödmjuk som jag är så vill jag påstå att det första tankesättet är helt fel. Jag diskuterar varför i detta inlägg.

Ett sätt att närma sig Riksbankens verksamhet är att titta på deras balansräkning. Liksom för andra organisationer kan man på balansräkningen se vilka tillgångar och skulder Riksbanken har, och i Riksbankens fall är dessa tillgångar och skulder centrala delar av det svenska monetära systemet.

Krisen har dramatiskt förändrat Riksbankens balansräkning. Jag studerar hur i detta inlägg.