Galna spreadar idag, men viss återhämtning på börsen

Vi har under det senaste dygnet fått se hur extremt svåra funding-marknaderna är just nu. Delvis handlar det om att tredje kvartalet tar slut idag och att många banker vill se till att ha en god likviditet när man stänger böckerna för kvartalsskiftet. Kanske kan det lugna ner sig lite imorgon.

[Read More]

Permalink     No Comments

Efter åtgärderna - TED-spreaden ner något, men bospreaden fortsatt uppåt

Efter att Riksbanken och Riksgälden börjat agera för att få räntemarknaderna att fungera bättre har TED-spreaden fallit tillbaka något, men riskpremien för bostadsobligationer jämfört med statsobligationer har rört sig i motsatt riktning. 

[Read More]

Permalink     6 Comments

Händelserik dag på marknaderna

Den 15 september kan mycket väl komma att ses som ett av nyckeldatumen när man slutligen sammanfattar kreditkrisen. Lehman Brothers ansökte om "Chapter 11", Bank of America meddelade att man avser förvärva Merrill Lynch och AIG befinner sig i likviditetskris.

[Read More]

Permalink     No Comments

Kraftigt stigande bospread, men oförändrad TED-spread

Under den allra senaste tiden har uppgången i bospreaden/REST-spreaden (skillnaden i ränta mellan bostadsobligationer och statsobligationer) tagit ny fart.

Det är dock värt att notera att ett annat mått på priset på risk inte stigit lika snabbt och att uppgången för bospreaden inte bara handlar om stigande bostadsobligationsräntor.

[Read More]

Permalink     No Comments

Om Interbankmarknaden, STIBOR, TED-spread, BASIS-spread, STINA-SWAPPAR och varför detta spelar roll

I många artiklar på denna sajt nämns begrepp som STIBOR, interbankmarknaden och TED-spread. För vissa läsare är dessa begrepp vardagsmat, men för vissa är de rena grekiskan. Därför vill jag ta chansen att beskriva interbankmarknaden och alla dessa förkortningar lite djupare och förhoppningsvis på ett sätt som går att begripa utan att man redan känner till ämnet.

[Read More]

Permalink     12 Comments

TED-spreaden faller

Medan börsen fortsatt falla och bankaktiekurserna talar om svårare tider för bankerna så har riskpremien för interbanklån börjat falla ganska snabbt

[Read More]

Permalink     No Comments

Räntespreadar

Svensk TED-spread 

TED-spreaden1, är ett mått på hur kreditrisk prissätts, eftersom den utgör skillnaden mellan den ränta banker lånar ut till varandra för och den riskfria räntan. Se denna artikel för en utförligare förklaring. Den TED-spread vi visar är den svenska motsvarigheten och beräknas som skillnaden mellan 3-månaders STIBOR och 3-månaders statsskuldväxel. Den senaste tiden har räntan varit så volatil att det faktum att prisuppgifterna för statsskuldväxlarna inte nödvändigtvis avspeglar statsräntan vid exakt vid samma tidpunkt som STIBOR-fixingen genonförs påverkat TED-spreadens utseende vissa dagar, och speciellt då den stora räntesänkningens dag, den 4 december 2008. Jag använder därför statsfixräntan som referens för bildandet av TED-spreaden sedan dess. Detta kan inverka vad gäller kortsiktiga förändringar, men mönstret blir i huvudsak detsamma oavsett.

TED-spread(SEK)

figur 1, Aktuell svensk TED-spread.

Det är även intressant att se hur STIBOR-spreaden utvecklats på en lite längre löptid. Problemet är dock att likviditeten på interbankmarknaden är väldigt dålig för längre löptider än tre månader, så detta blir något av en akademisk övning.

TED-spread(SEK)

figur 2, Aktuell svensk 6-månaders STIBOR-spread.

Svensk RIB-spread 

RIB-spreaden (Repo InterBank-spread) är ett annat mått på hur kreditrisk prissätts. Beräkningen är i princip densamma som för TED-spreaden, men för en mycket kortare ränta, och eftersom det inte finns någon statsskuldväxel som bara löper över en natt, så jämför vi istället med reporäntan. Spreaden beräknas som skillnaden mellan Reporäntan och den kortaste interbankräntan (STIBOR T/N). Eftersom STIBOR T/N avgör räntan från morgondagen till dagen efter (därav T/N som står för Tomorrow/Next), så är Reporänte-serien förskjuten en dag. Under lugna förhållanden följer STIBOR T/N-räntan reporäntan + 10 baspunkter, vilket är detsamma som riksbankens finjusteringsränta. Vi har under senaste året många gånger haft en sådan oro på marknaden att den letat sig ner även till de kortaste interbankräntorna.

RIB-spread

figur 3, Aktuell svensk "RIB-spread".

Svensk TED/STIBOR-spread-kurva

TED-Spread-kurvan eller STIBOR-spread-kurvan visar hur differensen mellan STIBOR och räntan på statsskuldväxlar skiljer sig mellan olika löptider (för den kortaste löptiden, över en natt, relaterar vi som tidigare till reporäntan istället för en statsskuldväxel). Normalt är differensen mycket liten vid korta löptider, eftersom banker normalt sätt bedöms som mycket kreditvärdiga på kort sikt. Ett problem vid framställandet av denna kurva är att vissa av löptiderna lider av dålig likviditet och därmed osäker prissättning. Vissa dagar kan därför kurvan se mycket besynnerlig ut, utan att det egentligen betyder något speciellt.

 

figur 4, Aktuell svensk "TED-spread-kurva".

Svensk bospread/REST-spread 

Bospreaden eller REST-spreaden (Residential Treasury-spread) är ytterligare ett mått på hur kreditrisk prissätts. Beräkningen görs genom att räntan på en 5-årig bostadsobligation jämförs med räntan med på en 5-årig statsobligation.

REST-spread 

 figur 5, Aktuell svensk "Bospread".

 

1TED står egentligen för Treasury EuroDollar, men beräknas inte längre utifrån Eurodollar-kontrakt, utan utifrån LIBOR. För vår försvenskade variant kan namnet tyckas konstigt, men även i engelskt språkbruk är förkortningen inte längre korrekt, men såpass väl inarbetad att namnet består.

Permalink     6 Comments